Helt enkelt i huvudet på en ung sosse som tycker väldigt mycket!

lördag, december 29, 2007

Ont i fötterna och kåtskrikande katter!

Äntligen hemma från jobbet, och klockan är 20 över 8, (på morgonen!!!!.)

På schemat skulle jag ha slutat klockan halv 5, som om det inte vore omänskligt nog.

Sofies katt Venus har börjat löpa igen och går runt och drar sig skrikande efter allt som kommer i hennes väg.

Det är nästan lite äckligt, hon går runt och jamar som någon drar henne konstant i svansen, utdragna kåtskrik som får en att bli totalt galen.

men man kan ju inte bli arg på en sån fin liten hårboll...

... jo det kan man, speciellt när båda fötterna pulserar som om man spelat fotboll med bowlingklot, man har ett lager med fett och salt i ansiktet man förmodligen skulle kunna rita små figurer i om man drog fingret igenom det.

Då blir man jävligt förbannad på en kåtskrikande katta!

så nu skall jag sova tills kanske två-tre, fram med dammsugaren för lägenheten behöver saneras från alla små papperstussar katterna lekt med över allt, sedan är det bara att spatsera till jobbet igen och jobba ännu en natt...

Gud jag behöver verkligen sova för att orka!!

Har jag mage att låsa in katten på toaletten?

hmm, jag vet inte.
Kanske... om hon inte håller tyst snart

fredag, december 28, 2007


SORG!


Mordet på Benazir Bhutto var inte bara ett mord på en ledare, en frihetskämpe och en hjälte, utan ett mord på demokratin, på hoppet och tron om att vinna över orättvisor och förtryck.

Jag sörjer förlusten av en stor ledare.

Av en människa som satte kampen för rättvisan framför sitt eget liv.

Jag sörjer förlusten av en liten del av min tro på omvärlden.

Jag sörjer för de folk som kämpat vid hennes sida och förlorat sin ledstjärna.

Jag sörjer för hennes familj som förlorat en dotter.

Världen sörjer förlusten av Benazir Bhutto, en av de modigaste människor, liksom alla hennes partikamrater som med risk för sina liv, varje dag kämpar för rättvisa och demokrati i Pakistan.

När är det dags att omvärlden vaknar?

Vi har ett gemensamt ansvar som sträcker sig långt utanför kommun och landsgränser.

Ett gemensamt ansvar att värna om demokrati och rättvisa.

Världen har precis förlorat en av dem som tog störst ansvar för oss alla och för demokratin.

Ibland får jag den där gnagande känslan av att allt det roliga snart är slut... Som när man äter kladdkaka, så vet man att precis när det är som godast är det bara lite kladd på kanten och den torra kanten kvar.
Eller som när man åker berg-och-dal-bana, när det pirrar som bäst i magen och panikångesten släpper och man äntligen njuter av att adrenalinet pumpar runt hejdlöst i kroppen, just då tvärbromsar vagnen in och åkturen är slut.
Ibland är jag så inställd på att det snart är slut så att jag missar när det pågår.
Jag kommer ihåg de första gångerna jag var på Bommersvik med SSU, i samma stund tåget stannade på perrongen i Södertälje och man förväntansfullt steg av och slussades vidare på en buss mot Nykvarns urskogar med ett 50tal andra ssu;are, blev jag lite ledsen för att nu är det snart slut, och alldeles för snart sitter jag på samma buss fast åt andra hållet på väg hem.
Jag har alltid hatat att åka hem från något roligt.
Och just på Bommersvik skulle jag nog kunna vara på jämnt.
Fast det är klart, det är nog inte lika magiskt nu när man vart där en del, och hur kul hade det vart att sitta där själv och uggla på bryggan vid bastun om det inte fanns några andra där.
Och skulle man uppskatta det roliga om det pågick jämt?
Då skulle det roliga plötsligt bara vara vardag och trist.
Fast jag vill ju skjuta på "slutet" av det roliga så mycket det bara går.
Som när jag läser en bra bok, jag kan sluka sida efter sida som om det vore vatten och jag krupit mil i Sahara öknen i dagar utan en droppe, sedan när det bara är något kapitel kvar lägger jag undan boken och drar ut på det så mycket jag kan, en sida lite då och då, som om det vore de sista dropparna vatten som skulle hålla mig vid liv, som jag var tvungen att portionera upp för att överhuvudtaget överleva...
För det är ju så tråkigt när man läst det sista bladet, de sista orden och boken är slut.
När berg-och-dal-banan bromsar in och bussen går hem igen.
När allt det roliga tar slut...
Fast det är klart, vem har sagt att näste bok inte är ännu bättre och nästa karusell får en att hisna ännu mer.
Vad vet jag om jag sitter kvar i samma berg-och-dal-bane-vagn bara för att, om jag vägrar läsa ut boken, och sitter där på en stubbe bredvid Tage Erlander statyn på Bommersvik?
Nä ibland måste det roliga helt enkelt ta slut...
För tillfället iallafall...

lördag, december 22, 2007

GE BORT SKÅNE TILL DANMARK!

Jag läste just på Aftonbladets.se att någon dansk politiker tycker att både, Skåne, Blekinge och Halland borde tillhöra Danmark och att många boende i den berörda regionen skulle trivas bra med att bli Danskar i stället...
Hmm, jag skulle inte vilja bli en del av Danmark i allafall!

Det roligaste av allt var ändå läsarfrågan under; "Tycker du att Danmark borde få tillbaka Skåne"
51% svarade JA

Det känndes dock tryggt att nästan 40% inte tyckte att Bohuslän skulle gå till baka till Norge!
Tack gode gud, inget illa menat kära landsmän i väst, men jag är glad om jag slipper åka till "Norge" när jag skall hem och hälsa på.

Fast det är klart, det gör man ju i princip redan!
Så imorgon, då kommer jag till dig älskade Norge=)

fredag, december 21, 2007

Brak, MJAAAUUUUU!!!, BRAK, KRAFS, MJAAAAAUUUU, krafs, ryck i handtaget....

Jag trodde knappt det var sant, men det är det!
Jag kommer sova med ett öga öppet och med något vasst under kudden!!!

Det är nämligen så att Sofies ena katt, Venus har lärt sig hur man öppnar dörrar!
Mitt rum i lägenheten vi delar är kattfritt.
Mest för att jag har en uppblåsbar Rusta-säng, och om hennes galna missar fick röjja runt som de ville skulle jag få sova på golvet.

Sedan är det ganska skönt att slippa att vakna av att ha ett håringt djur i ansiktet mitt i natten...
Iallafall så är Venus förbannad över att hon inte får håra ner mitt rum, så hon tar varje chans hon får att slinka in och sätta sig och trycka under soffan...

Hur det kan vara så viktigt att sitta bland dammråttor och chipssmulor och diverse annat gud glömde, förstår jag inte, med tydligen är det det!
Sedan får man ligga platt på golvet och försöka få tag i någon del av katten så man kan släpa fram den och slänga ut den.
Då sitter hon där och blänger surt på mig...

Men nu har hin kommit på en ny metod, och den skrämmer mig.
Hon tar satts och hoppar upp och hänger sig i handtaget till dörren!
KATTEN HAR LISTAT UT HUR MAN ÖPPNAR DÖRRAR!

Sofie säger då "det är lungt, dörren går inte innåt ändå, så det går inte med den dörren"

"va?!!! kan katten öppna dörrar???!!"

Tydligen öppnade katten dörrar lite här och där i Sofies förra lägenhet!
Jag kommer drömma mardrömmar!
Om hon kan öppna dörrar vad kan hon egentligen göra?

Eftersom katten inte är speciellt förtjust i mig när jag slänger ut henne hela tiden, kommer hon säkert smida någon lömskplan...
Typ, hoppa och riva ner duschdrapperiet när jag står i duschen och sedan ta tag i duschslangen med munnen sno dfen ett varv runt min hals och sedan strypa mig...

"ung kvinna mördad i hemmet av katt"
AAAAGGGHH!!!!!!

Jag blev så förbannad att jag inte visste vart jag skulle göra av mig innan!
Jag kände att det inte var långt borta inna jga började tugga diafragma och spruta ånga ur öronen!!!

Allt började med att jag och två arbetskamrater satte oss utanför jobbet och småoratade lite efter vi slutat.

Så säger en av killarna "vaddå, varför skall man behöva betala mer skatt för att man tjänar mer, jag skiter väl i alla andra, mina pengar är mina"

Kriget var ett faktum.

När killen sedan sitter och säger rakt ut att allt är skit, och man borde bara bry sig om sig själv och alla bidragstagare är slusk som lever på samhället, ja då viste jag inte vad jag skulle göra...

En sak att man inte håller med varandra politiskt, det förstår jag att man inte alltid gör, och tur är väl det, men att bara sitta och konstant säga emot sig själv och vägra lyssna och ta till sig det någon annan säger gör mig bara vansinnig...

Det är trångsynt och barnlsigt!!!

Oscar bara suckade och skakade på huvudet, "om du är dum nog att starta en politisk diskution med Johanna och tro att du kommer undan får su skylla dig själv"

Jag kan inte hjälpa att det engagerar mig så till den milda grad att jag står där och gestikulerar som en väderkvarn.... men jag vill ju bara att han skall förstå....

Sedan om han håller med eller inte, det är en annan sak!

För vem tycker på fullaste allvar att det är bra att "manliga sjuksköterskor får bättre betalt än kvinliga som utför precis samma jobb"
eller "det får gå om tre av tio inte klarar sig bara det blir hårdare tag mot bidragsfuskare"

AAAAGGGGHHH!!!

pulsådran bultar i pannan och tänderna gnisslar aggresivt i min käke, man kan aldrig, aldrig tycka det är okej att de som har det svårast och är mest utsatta blir drabbade!

ALDRIG!!

som tur är fick jag en go kram av Oscar så jag lugnade ner mig:)



tisdag, december 18, 2007

Panik på Facebook!

"Du har 101 ny förfrågningar....."

...om att ksta snöboll och leka vampyr....
Vad hände med att prata med gamla kompisar... eller skriva något vettigt över huvudtaget...
Dagens i-lands problem delux!

Nu längtar jag hem till min familj och Madde, fast riktigt som vanligt kommer inte den här julen bli, dagen innan julafton brukar jag och min kära pappa åka runt i olika fiskebodar och rökerier och provsmaka olika sillinläggningar, tillsist står vi och mumsar på kräftmarienarad sill, vilket vi redan från början viste var det vi var ute efter.

Det är vår enda "far och dotter" grej vi har som bara vi två brukar göra...

Nä, nästa jul måste jag se till att vara ledig till dagen innan doppar dan!

söndag, december 16, 2007


De skall rädda världen!
Med fiffiga ideér om hur man bygger miljövänligt och värmer upp byggnader med miljövänliga medtoder skalld e rädda världen från att gå ett näst in till oundviklig öde till mötes.
Fina tankar, och jag hoppas verkligen att det fungerar, men det känns som om de börjar i fel ände...
Samma regering valde att lägga pengarna från trängselskatten i Stockholm på nya vägbyggen istället för att utveckla kollektivtrafiken...
Då är frågan vem kommer att ha råd att åka på de nya fina motorvägarna när oljepriset sjuter i höjden? Vad hände då i Tunnelbanan när tågen inte råcker till för alla som vill åka med. Vad gör man när hela det kollektiva nätet blir överbelastat?
Jag vet inte, vet vår kära regering?
Eller kommer de sitta där, bekvämt bakutlutade i sin fina bil på den nybyggda motorvägen, för de lär inte vara den grupp som drabbas först och hårdast av höjda oljepriser....
Kommer de sitta där i sin avgasspyende bil och tycka det är skönt att trafiken flyter på så mycket smidigare när "vanligt folk" inta har råd att ta bilen till jobbet...
Borde det inte vara et självklart första steg i ett arbete med att minska utsläppen att bygga ut ett fungerande och effektivt kollektivt alternativ?
Ett alternativ som både människan och miljön vinner på?
Fast det kanske inte är så viktigt trotts allt, för det som verkligen räknas är väl vinster man kan göra i kr och ören?
Undrar vad det egentligen rörsig under de där hjälmarna på regeringspartiernas ledare?
Hur tänker de?
Ligger de vakna om nätterna och undrar vad som skall hända med vår planet?
Hur det kommer drabba de redan svårt utsatta i världen?
Fast det kan ju inte vara viktigare än en ny motorväg och kan man då kontra med några fiffiga ideér och springa runt i hjälm, så är det nog inga problem...
det räddar garanterat världen!

fredag, december 14, 2007

Mona överträffar självaste herr Schulman i kaxighet!





Hon gjorde det många önskade att de kunde göra, men inte vågade...

Nämligen att strunta i Nobelmiddagen och gå på rocklegenden Bruce Springsteen´s i stället!

Bra gjort Mona!

Man märker ju ganska snabbt vilka som är bittrast, och de är nog de som allra häslt velat göra det samma men inte vågade.

Som herr Alex Schulman tillexempel.

På sin lista idag skriver han in Mona under "ute listan" för att hon nobbade festen.

Jag tror att Alex själv är den som i själva verket hade mest ångest över att sitta stel som en pinne inklämd i en frack som ger vem som helst andningsproblem, tillgjort leende bland massa sociteter.

Tanken på att Mona rockar runt med en öl i handen på rocklegendernas legends spelning är helt enkelt outärdlig för honom.

Själv är han tvungen att dansa med Maud Olofsson, inte konstigt att han har ångest...

Och hela tiden har han bilden av Mona glad i hågen som gungar i takt till musiken...

Kanske tog han den där skeden, för självklart, skall man sno bords silvret på nobelfesten, i hopp om att bli påkommen och utslängd...

Men så blev det inte, och Alex bittra kommentarer om att Mona "fiskar röster genom att vara överdrivet folklig", ja det handlar nog bara om avundsjuka på kvinnan som vågar vara kaxigare än självaste herr "Schulman" spydigheternas okrönte konung!

Mjau och krafs på dörren...

När jag kom hem från jobbet trampade jag nästan på något lurvigt som satt inanför dörren...
I en micodels sekund hade jag släp ihjärnan och fattade ingenting...
Men så kom jag ihåg, det är ju idag Sofie flyttar in!
...Och katterna, som tur var så hoppade Venus åt sidan så jag slapp trampa ihjäl henne det första jag gör.
Det skall faktiskt bli skönt att slippa vara själv i min stora lägenhet, det blir lätt lite ensamt, speciellt så här långt hemifrån.
Så nu håller Sofie på att flytta in genom att åka pendeltrafik på bussen med min IKEAbag.
Jag känner mig jätte dum som inte hjälper henne, men jag har just kommit hem från 10timmar på jobbet, så jag har faktiskt inte kunnat!!
Så nu mjauas det och krafsas på dörren in till "Mitt rum", Vad skummt det kändes att säga "mitt rum" om vardagsrummet i min lägenhet plötsligt..., ialla fall, de sitter på andra sidan glasrutan och stirrar på mkig de små liven, och jag känner mig jätte dum som inte släpper in dem, men då skulle de fara runt som tokar och paja min uppblåsbara säng med sina små klor.
Så de får sitta där på andra sidan dörren och titta ynkligt på mig...
Fast jag går ut och klappar lite på dem ibland..

Jag längtar efter;

  1. Min mamma! och resten av min familj!
  2. Drutten! min madde!
  3. Julatfon!

Välkomen till verkligheten MUF

Jag läste idag på MUF:s hemsida om en killes svåra ekonomiska situation som student.
Med studielån och bidrag får han ut 7300kr i månaden.
Han har boende kostnader på 3500kr och om han lever på mat för 40kr/dag har han 500kr kvar var månad när literatur och annat är betalat.
"Det räcker med en förkylning, några öl, eller behovet av en ny tröja för att ekonomin ska vara knäckt den månaden"
Välkomen till verkligheten!Så här ser den ekonomiska verkligheten ut för väldigt många människor i Sverige idag!
Även om de jobbar heltid och lite där till.
Tänk dig då om du är ensamstående pappa med två barn du skall försörja.
Med en marginal på 500 kr i månaden är det nog inte direkt behovet av en ny tröja som raserar ekonomin, utan kanske en skolresa, om man nu överhuvudtaget har pengar så att barnen kan följa med klassen på skolresan.
Det är dessa människor MUF:s och den borligalliansens politik sparkar hårdast på, de som redan har det så marginellt att var månad är en kamp för att få ihop ekonomin.
Och då handlar inte ekonomin om att ha råd med en ny tröja eller inte, utan att ha mat på bordet varje dag och råd att betala hyran och räkningarna varje månad.
Så jag säger ännu en gång, välkommen till verkligheten MUF!

torsdag, december 13, 2007

Druten och Jena


Madde och Johanna, Drutten och Jena!

"Du kommer bli politiker när du blir stor"

Ja så sa de, mina lärare, näst intill förnärmad svarade jag oftas med en fnysning;
"du jag tänker inte bli någon fet gamal gubbe som aldrig håller det han lovar"
Så var min syn på politik när jag var 11- 12 år.
Är det så unga ser på politik idag?
Som smutskastingsverksamhet och fiffel.
Bluff och båg....
Så är det säkert många som ser det, men sanningen är ju en helt annan.
Politik är allt, vart enda litet beslut du gör.
Det är den sortens politik som verkligen är viktig och gör skillnad;
om du vågar säga ifrån när Kalle på bussen blir spottad på och kallad bögävel av de andra barnen istället för att sitta tyst och låtsas som om du inte ser och hör.
Om du tycker det är lika självklart att svara på Mohammeds arbetsansökan som att svara på Peters med precis samma CV och meriter, istället för att automatiskt lägga Mohammes åt sidan för att han inte har ett "Svenskt" ursprung.
Om du håller upp dörren för killen bakom dig när du går in på McDonald´s, istället för att släppa den i ansiktet på honom för att du "Inte känner honom"
Om du gör alla de där små sakerna man lätt sitter och moraliserar om, allas lika värde, jämstäldhet och medmänsklighet, om du även gör alla de där sakerna i praktiken, ja då förändrar du förmodligen mer i världen dagligen än vad herr Reinfeldt och de andra viktiga nissarna i kostym gör.
Pengar skall vara ett medel att utveckla den största tillgången Sverige har, nämligen vår mångfald.
Mångfald av människor, kulturer och religioner, av drömmar och ideér.
Människan får aldrig bli ett medel att genereara välståndet av pengar, pengar skall vara ett medel att genereara välståndet bland människor!
Det är politik, och politik ÄR viktigt, och väldigt roligt.
Men det var väl inte riktigt den bilden jag hade som 12åring, och det är synd, för hade jag vetat då, hade jag engagerat mig långt tidigare.
Men de fick ju rätt mina lärare, vist blev jag politiskt engagerad, fast någon fet gubbe lär jag nog aldrig bli... Hoppas jag...